-

Jag har precis målat mina naglar i brist på annat och min äckliga ångest.
 
Jag har insett att jag verkligen behöver hjälp.
Jag har ingen livsglädje fast folk kanske tror det, det är borta.
Jag blir att hata min kropp mer och mer för varje jävla dag som går.
Jag önskar att jag lyckades med mitt senaste självmordsförsök. Önskar att jag aldrig sa det till någon. 
Jag känner mig så jävla tom och ensam.
Vill bara slita, dra och skära sönder min kropp. Jag har aldrig känt mig så här äcklig någongång och jag avskyr det. 
 
Ibland undrar jag om jag kommer bli frisk ifrån allt eller om jag kommer vara så här skadad hela livet. Kommer jag få leva ett "normalt" liv? Jag vet inte själv längre. Allt känns bara så jävla hopplöst.
Jag orkar inte med det längre.
Ska ta och trycka i mig massa atarax och hoppas på att de kommer funka.
Natti.
 
"It's hard to tell which side of me is in the right
With these two different people inside of me fighting for my life,
fighting for my life
I question every part of who I am"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0