Tankar drömmar och verklighet
Äckel inlägg osv.
Ibland undrar hur lågt vissa männsikor kan gå. Ingen har lyckats förstöra mig så här mycket, inte någon. och jag vet inte varför det blev så här.
Det går inte en jävla natt utan att jag drömmer om honom och snart har det gått två veckor sen jag åkte därifrån. Jag vill inte sova om nätterna bara för att jag vet att jag kommer drömma om honom. Det gör så jävla ont inom mig också. När jag vaknar så vaknar jag helt svettig, vill gråta och bara sjunka genom jorden och inte exsistera längre. Vill bara få ett sms eller något av honom där det står att allt kommer bli bra. Fast jag vet att det inte kommer bli det.
Jag kan inte känna vissa dofter, lyssna på vissa låtar, säga ord som han sa. Bara en liten doft så påminns jag av allt underbart med honom. Så fort jag kollar mina bilder på mobilen och ser honom där så känner jag den här jävla saknaden efter honom. Jag vet inte ens vad jag ska göra med alla känslor som kommer upp. Jag är inte van med att känna så här mycket som jag gör. Jag är van med att stänga in alla känslor i en burk och stänga locket och aldrig öppna den burken igen. Men inte den här gången. Den här gången så känner jag allt och jag vill inte vara med om det.
Jag orkar inte skriva mer om det här.
Godnatt
